God morgon kära ni!
Igår var jag med om en sak som verkligen gjorde mig rädd....
Vid tretiden får jag ett sms av sambon om att min dotter hade kommit hem från skolan, slängt in sin väska tagit hunden och bara gått iväg, ingen big deal i sig för hon brukar va så duktig att ta med hunden ut på promenad när hon kommer hem, men det sista han hört var typ att nu ska vi hälsa på en kompis, sen hade hon slängt igen dörren och innan han hann reagera så var hon borta..
Lite konstigt beteende, man brukar ju iaf säga hej då och vart man ska!!
Jaja hon kommer väl sen tänkte han och åkte iväg för att hämta sin son.. Jag ringde hennes mobil för jag ville ge henne en liten påminnelse om att man faktiskt meddelar sig, inget svar som vanligt... När sambon kommer hem 30 min senare var hon fortfarande inte hemma! dessutom hade han sett henne skymta gåendes med nån kille.... Gahhh!! Vem fan är det liksom???...
Han gav sig av ut och leta men hittade henne inte... Vid fyra åkte jag från jobbet, rädd, arg och ledsen... Och framförallt OROLIG!!!!!
Jävligt stabil morsa man är, satt i bilen på väg hem och kokade av ilska och oro. Svor och lipade nästan, körde som en idiot för att komma hem, körde om på heldraget.. Var som i trans, var är ungen? Har det hänt henne nåt? Hur är det med hunden?.. Många hemska tankar snurrade i mitt huvud..
Kommer hem fortfarande ingen unge hemma... Sambons båda söner sitter hemma och håller ställningarna medan sambon är ute och letar, jag slänger på mig kläderna och ska precis gå utanför dörren, då kommer hon gåendes och kvittrar glatt "hej"...
Gahhh jag börjar skälla och frågar vad hon tänker med och var har hon varit och med vem?? Var så arg så jag skakade och samtidigt naturligtvis lättade över att min älskade tjej och hund var hemma igen och trygga... Som straff blev hon uppvisad på sitt rum som skulle städas innan hon fick komma ner...
När jag sansat mig lite och andats ut pratade jag med henne om vikten av att säga vart man går och med vem och att hon kunde tagit med sig sin telefon, dessutom att hon inte ska vandra iväg på för stora äventyr med hunden..
Det visade sig iaf att hon varit på skolgården tillsammans med två killar från klassen..
Som sagt kanske ingen big deal, men hon brukar aldrig vara ute och springa eller heller umgås med killar... Så för oss var detta beteendet nytt...
Nu är allt frid och fröjd igen och jag tror att hon förstod att hon gjort fel för hon var väldigt ångerfull hela kvällen igår. Tror inte att hon kommer göra om det!
Det var en fruktansvärd känsla som infann sig när jag inte visste var hon var.. Kunde inte låta bli att tänka på fallet med den lilla flickan i Göteborg som vart kidnappad.. Fy vad hemskt!! Tur att även hon återfanns oskadd vad man vet iaf!
Men nu är det fredag och helgen stundar, ska bli skönt! Tyvärr jobbar sambon ikväll men men får stå ut med det..
Har inget direkt planerat inför helgen mer än ridskola i morgon och sen pysseldag med bästaste Anna. Tänkte försöka röja lite och plocka iordning på altanen, sen hinna träna osv.. så helgen kommer säkert springa iväg som den alltid gör!!
kram på er!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar